Det positiva självbedrägeriet

När jag läste Bodil Jönssons bok ”Tio tankar om tid” för några år sen slogs jag av något. Hon påstår ju där att anse sig ha ont om tid är en livslögn, och att man därför på samma sätt kan inbilla sig själv att man faktiskt har gott om tid. Det var första gången jag hörde livslögner användas till något positivt. Annars dyker ju självbedrägeri mest upp i destruktiva sammanhang, som t.ex. ”han har lovat att det aldrig ska hända igen”, ”inga problem – jag hinner med det också” eller ”jag kan sluta när jag vill”. Men eftersom livet av någon anledning gjort så att de flesta nyttiga saker antingen är tråkiga, jobbiga eller smakar illa kan man ibland behöva lura sig själv till att göra det rätta. Jag har massor med exempel på det här.

Alla verkar ju vara rörande överens om att frukt & grönt får en att må bättre och leva längre, men det räcker sällan som argument för att slänga upp en rejäl portion av det på tallriken. Framförallt inte för oss killar, för av någon anledning har i princip alla livsmedel som inte räknas som kött eller starksprit fått stämpeln ”fjolligt”. Därför petar alla män bort persiljekvisten och begränsar sitt grönsaksintag till sourcream & onion-chips och oliven i dry martinin. När jag tacklade problemet med min ynkliga fruktkonsumtion tänkte jag att jag mycket hellre gör syndiga saker än nyttiga, så jag behövde få mig själv att tro att frukt tillhörde den första kategorin. Det löste jag genom att mixa frukten till en smoothie och servera den i ett Martiniglas, och helt plötsligt kändes det väldigt dekadent att proppa kroppen full med vitaminer. Grönsakerna har varit tuffare att lura i mig, men när jag kom på att kryddor är väldigt macho insåg jag att en rejäl dos chili och vitlök på morötterna och broccolin gjorde dem till t.o.m. ännu manligare föda än djur man själv har fällt.

Att släpa sig till gymet en eller högst två gånger precis efter varje nyår är ju i och för sig rent tekniskt att gå dit regelbundet, men tyvärr gör det inte ett smack åt vare sig extrakilona eller det dåliga flåset. Efter mycket funderande kom jag till slut på att jag kan blåsa i mig själv att träning hjälper mig att vara lat. Visst är det jobbigt att röra på sig, men bara medan man gör det. Övervikt och dålig kondis är ju ansträngande hela tiden. Sen räknar jag kallt med att träningen ska öka min livslängd så att jag får fler år att lata mig på som pensionär.

Det går att lura sig själv att bli en bättre pojkvän/sambo/man också. Många av oss killar är ju ibland tyvärr mer attraherade av vårt Playstation än av vår partner, vilket inte sällan slutar med att man till slut står utkastad i trappuppgången med sina prylar i flyttkartonger. För att undvika en sån situation kan man låtsas att ens relation är ett spel. Reglerna är enkla: du får poäng varje gång du ger din partner komplimanger, frågar hur hon mår (och verkligen lyssnar när hon svarar), tar disken, tvätten osv. Eftersom undersökningar visar att tjejer får ökad lust när killen hjälper till hemma kan du vänta dig en skön belöning vid hi-score. Den äldre generationen som kanske inte är så såld på Nintendo och X-box utan hellre tycker att livet går ut på att vara viktigt på jobbet får använda en annan strategi för att lura sig själv till ett bättre förhållande. Nämligen att låtsas att ens relation är ett företag. För att få det att gå bra behöver man t.ex. styrelsemöten (prata med sin partner), effektivisera organisationen (mindre tid på kontoret och framför teven – mer tid för varandra) och utvecklingskonferenser (romantisk semester på tu man hand i Paris). Så sätt igång – lura dig själv till ett bättre liv!

Tbax