Ett dagis.
En manlig anställd leker med barnen när en annan man, en journalist, kommer in till dagiset.

Anställd: Hejsan!

Journalist: Eh, hej...

A: Det är kanske du som är Tobias pappa? Tobias leker här i rummet intill, jag kan hämta honom.

J: Nej, jag är inte Tobias pappa.

A: Jaha, vems pappa är du då?

J: Saken är den att jag är journalist - jobbar på Kvällsblaskan, Jag är här för att undersöka förhållandena på det här dagiset. Är du den enda manliga anställda här?

A: Ja, det är tyvärr lite ont om män i det här yrket, men jag trivs jättebra. Det är jätteroligt att jobba med barn.

J: Jaså, du tycker att det är roligt att hålla på med barn. Hur roligt då?

A: Tja, jätteroligt, typ...

J: Roligare än att leka med flickor i din egen ålder?

A: Ursäkta, men vad menar ni?

J: Kom igen, det är ju rätt uppenbart - män som jobbar inom barnomsorgen är ju onekligen bara där för att tafsa på barnen.

A: Anklagar du mig för att vara pedofil?

J: Hade du varit en riktig man hade du kört lastbil, slaktat kossor eller varit Överstelöjtnant. En riktig man jobbar inte på dagis såvida han inte är pedofil.

A: (argt) Du, jag är mer man än dig och alla lastbilschaffisar och löjtnantöverstar i hela världen - för jag vågar ta mitt ansvar och ge dom här barnen en manlig förebild. Att kalla mig för pedofil är det värsta jag någonsin har hört! Jag har aldrig ens tänkt tanken på att göra någonting annat med de här barnen än att se till att de får en trygg och harmonisk uppväxt. Det du anklagar mig för är ju sjukt - och jag kan dessutom stämma dig för ärekränkning! Är det någon här som är pervers så är det du. Gå och jaga dina skandaler någonannanstans.

J: Så du är inte pedofil?

A: Absolut inte!

J: Inte ens lite? Kramar du inte ens barnen?

A: Du - det är skillnad på att visa omtanke och kärlek med en kram och på att göra sexuella närmanden. För sista gången - jag är inte och har aldrig varit pedofil!

J: Vill du bli?

A: Ursäkta?

J: Om du låtsas göra sexuella närmanden mot barnen och ser till att bli öppet anklagad för det - så ser jag till att du kommer med i tidningen. Vad säger du?

A: Kommer med i tidningen?

J: Sen har jag en kompis som jobbar på TV - så jag kan nog fixa så att du får prata ut i Omänskligt också.

A: Vara med i TV?

J: (förtroligt) Tusen spänn. Vad säger du? Ställer du upp?

A: Tusen spänn?

J: Ja, tusen spänn. Ska vi göra affärer?

A: Vänta så går jag och hämtar plånboken... (rusar iväg)

J: (tar fast A) Nej, vänta! VI betalar DIG tusen spänn för det här.

A: Jag FÅR tusen spänn, OCH får vara med i tidningen, OCH i TV. Vänta så går jag och tafsar på någon unge... (rusar iväg igen)

J: (tar fast A igen) Vänta! Är du helt säker på att du vill göra det här? Du kommer att fläkas ut offentligt i alla media, hela Sverige kommer att hata dig, du kommer aldrig att få ett jobb inom den här branschen igen så länge du lever - och du kommer förmodligen att åtalas också.

A: (lyckligt) Skit i det! Bara jag får vara med i TV så... Får jag hälsa?

J: (glatt) Visst! Då säger vi så. Fan, jag ser redan rubrikerna: "Känd pedofil fast efter eldstrid med polisen på dagis"

A: Eldstrid med polisen?

J: Sa jag inte det? Det är okej - jag har kommit överens med snutarna att dom bara skjuter dig i benet. Det går över på en vecka med lite plåster och Desivon.

A: Wow! Skjuten i benet. Fan vad häftigt - som på TV.

J: Sen cyklade en av systrarna Graaf förbi bara två kvarter härifrån i förra veckan, så vi kan göra en helsida av det också. (ser rubriken) "Känd bystblondin inblandad i pedofilhärva". Det här blir ju skitbra!
Du - leta upp en lämplig unge nu, så hämtar jag en fotograf och polisen. Ska vi säga att vi kommer på en 20 minuter?

A: Visst! Fan vad kul!

J: Då ses vi om 20 minuter! (går iväg)

A: (för sig själv på väg ut från scenen) Vara med på TV, och bli skjuten - fan vad häftigt! Bli kändis ´ba - wow!

Tbax