|
Sketch
Ett
liv utan teknologi
Mörk
scen. Två människor ligger i en säng och sover. Bredvid
sängen sitter/står en tredje person som med jämna mellanrum
tittar på klockan. Efter ett tag börjar den personen tuta som
en klockradio.
Personerna i sängen vaknar till, tänder lampan och klappar till
den tutande personen som tystnar.
Person 1
(kvinna): Brrrrr! Usch vad kallt det känns.
Person 2
(man): Det kan vi väl råda bot på! (kramar om P 1)
P 1: Mmmm!
Mänsklig värme är den bästa alternativa energikälla
jag vet!
P 2: Jag
kan öka effekten (kramar om ännu mer och pussar henne)
P 1: Men
nu får du sänka reglaget - jag måste stiga upp om jag
ska hinna till jobbet.
Personerna
går upp, klär på sig och går för att äta
frukost.
P 1: Älskling,
ska du åka till kontoret idag eller tänker du jobba hemma?
P 2: Jag
vet inte om jag orkar med en dag till på kontoret. Den där
kopiatorn håller på att driva mig till vansinne. Han stirrar
konstant. Så jäkla störande. Bara blänger hela tiden.
P 1: Du
skulle inte ha sparkat till honom så där när han krånglade.
Dom tar illa upp nu för tiden vet du.
P 2: Äh,
så gjorde jag alltid då vi hade maskiner. Svårt att
lägga bort gamla vanor bara så där. Slänger du in
resterna från igår i micron åt mig är du gullig?
P 1: Visst
älskling.
P 1 tar
en tallrik med mat och ger den till en person som sitter på golvet.
Personen tar en blåslampa och värmer maten.
P 1: Men
om du tänker jobba hemma så glöm inte att skrivaren krånglar.
P 2: Gör
den? När matade du henne senast?
P 1: Oj,
det har jag helt glömt bort. Inte undra på att hon skrivit
ut så långsamt de senaste dagarna. Stackarn måste vara
jättehungrig.
Personen
som värmer maten stänger av blåslampan och tar upp en
liten klocka som den slår till med ett pling!
P 1 går dit, hämtar tallriken och ställer den på
bordet framför P 2
P 1: Jag
måste snabbtvätta håret. (går utanför scenen)
P 2: (vid
frukostbordet, läser tidningen och pratar ut i luften/till P 1) Det
är inte mycket som är sig likt sen dom införde pigavdraget
och skatteväxlingen som gjorde det billigare att ha mänsklig
arbetskraft än energislösande maskiner. Trodde väl aldrig
att Sverige skulle komma ner i 0 % arbetslöshet. Förresten,
är det inte dags att byta hushållsassistent snart?
P 1 kommer
in på scenen igen med blött hår.
P 1: Vad
sa du älskling?
P 2: Är
det inte dags att börja fundera på att byta upp oss snart?
P 1: Men
vår nuvarande är väl inte så gammal? (ropar) Anna,
kan du komma in hit ett slag!
Pigan Anna
äntrar scenen - niger.
Anna: Frun
ropade.
P 1: Vilken
årsmodell är Anna?
A: 72:a
frun.
P 1: Men
älskling, en 72:a är ju inte så gammal. Jag tror nog Anna
håller en hög kvalitet än ett par år. Gud, jag måste
föna håret om jag ska hinna.
P 1 går
till en person som håller upp hennes hår och blåser
på det.
P 2: Det
är ju just den årsmodellen som brukar börja krångla
nu.
P 1: Va?
(håller för munnen på den som blåser)
P 2: Den
årsmodellen brukar börja krångla och bli mindre effektiv
vid den här tiden. Vilja bilda familj, bli gravid och sådär...
P 1: När
du säger det så. Vi kanske skulle skaffa oss en yngre. Vad
kan det vara för andrahandsvärde på Anna?
P 2 reser
sig efter frukosten och tar tallriken.
P 1: Åh,
lägg den bara i diskmaskinen.
P 2 ger
tallriken till en person som börjar diska den.
P 2: Tja,
hon är ju i rätt gott skick, och ganska lydig. Om vi struntar
i utlandsresan i höst så kan vi nog byta upp oss till en 85:a.
P 1: Åh
älskling, en 85:a! Nästan helt oförstörd - rask och
med nästan ingen egen vilja alls. Det vore ju underbart!
P 2: Om
vi tar henne på pig-leasing så kanske vi till och med har
råd med en 83:a. Då kan vi ju skriva av värdet på
henne efter hand, och dra av leasingavgiften i deklarationen.
P 1: Det
är ju perfekt. Nu måste jag verkligen åka till jobbet.
Glöm inte att ge skrivaren mat nu, som jag gjorde.
P 1 visslar
och in på scenen kommer en vagn dragen av en person, typ rickshaw.
P 1 hoppar upp och sätter sig.
P 1: Det
verkar halkigt ute. Har du bytt till dubbar?
P 2: Japp!
Satte broddar på honom igår.
P 1: Hej
då älskling!
P 2: Hej
då!
Vagnen med
P 1 åker iväg.
Tbax
|